Varför gör vi saker och ting? Exempelvis fostrar våra barn eller vårdar våra sjuka eller tar hand om våra gamla. En numera utbredd föreställning är att vi gör det för egen vinnings skull och att egen vinning därför fungerar lika bra som drivkraft för att vårda sjuka som för att tillverka bilar. Det är en föreställning som går hand i hand med föreställningen att människan är fri att själv bestämma sitt liv. Att hon inte längre är beroende av något och någon. I denna personligt hållna essäbok skärskådar Göran Rosenberg politiken och retoriken i ett samhälle där vi är på väg att glömma att människan inte bara är fri utan också beroende, att hon inte bara är individ utan också samhällsvarelse, att hon inte bara kan göra saker som hon själv tjänar på utan också måste förmås att göra saker som hon själv förlorar på. Ett samhälle där vi kort sagt är på väg att glömma den svåra konsten att vara människa.