Två JAS-plan rundar Norjefälten och utmanar vrålet från publiken
när bandet går upp på Festival Stage.
Siffran kan inte bekräftas. Men det sägs att 50 000 människor
har väntat, och att inget annat band (Iron Maiden, Guns N’ Roses
och Kiss inräknade) har spelat för fler på Sweden Rock Festival.
Till saken hör:
1. Den här musiken känns inte som ett alternativ för
metalpubliken.
2. När festivalhelgen är över har alla i Joddla med Siv andra
jobb att gå till: Som VVS-montör, verkstadsmekaniker,
verkmästare, lagerarbetare, lärare och ventilationsmontör.
”Det kan bli en rätt hård landning på måndagsmorgonen”,
konstaterar Per Romberg/gitarristen Per Plåt.
Men kanske är det som Martin Jernse – sångaren Lukky
Martin – säger: ”Egentligen vill många av de andra banden vara
där vi är, men de har 48 man var som springer runt och talar om
vad de ska de göra.”
Inga andra band är där Joddla med Siv är, och den här boken
berättar hur de har tagit sig dit.
Stefan Blad – kapellmästaren och gitarristen Steven Rageblad –
går inga omvägar när han förklarar framgången:
”Vi sjunger som folk i allmänhet pratar och tänker. Det finns
inget som putsas till. Inget som rubbar oss. Inget kladd.”
Kan det vara så enkelt?
Kanske.
Det finns i alla fall ingen plan B.